Vi borde visa det mer
Det är inte alltid man tänker på det, att man värdesätter människor så mycket, för man kan gräla och ha dispyter och rent utav vara så irriterad på personen att man känner för att tejpa för munnen på den och rulla in den i en matta så det blir lugn och ro. Eller så är man för upptagen i annat, förblindad av rutiner och samhällets hjärntvättning att man inte ser eller känner sina medmänniskor. Men när man väl får upp ögonen och verkligen inser att de är allt man har så kan man inte uppskatta det mer. Kanske borde vi visa det mer, uppskattningen vi har mot våra älskade, för att ge dem den lyckan jag vet att jag känner när människor uppskattar mig! Jag vet dock att det är svårt, inte alltid så lätt, för man blir sårbar och känner sig löjlig, men jag råder mig själv och alla andra att verkligen ta tillfället i akt när det kommer att visa era människor hur mycket ni älskar dem, hur mycket ni värdesätter dem, för man vet aldrig när det är försent. Vi borde visa det mer.
INVICTUS
Out of the night that covers me,
Black as the Pit from pole to pole,
I thank whatever gods may be
For my unconquerable soul.
In the fell clutch of circumstance
I have not winced nor cried aloud.
Under the bludgeonings of chance
My head is bloody, but unbowed.
Beyond this place of wrath and tears
Looms but the Horror of the shade,
And yet the menace of the years
Finds, and shall find, me unafraid.
It matters not how strait the gate,
How charged with punishments the scroll.
I am the master of my fate:
I am the captain of my soul.
Invictus - William Ernest Henley
Turning Page
Jag har väntat i hundra år
Men för dig kan jag vänta i en million mer
Ingenting förberedde mig för
Privilegiet att vara din
Om jag ändå bara känt värmen inuti
Din berörelse
Om jag ändå bara sett dig le
När du rodnar
Eller hur du krusar din läpp
När du koncentrerar dig för hårt
Så skulle jag ha vetat
Vad det var jag levde för
Vad jag har levat för
Din kärlek är min återvändo
Endast de ljuvligaste orden finns kvar
Varje kyss är en kursiv tråd
Varje berörelse är en omdefinierad fras
Jag ger upp vem jag har varit
För den du är
Ingenting styrker mig mer
Än ditt fragila hjärta
Om jag ända bara känt hur det känns
Att vara din
Så skulle jag ha vetat
Vad jag hela tiden levat för
Vad jag har levat för
Vi är fastbundna
Till sagan vi måste berätta
När jag såg dig
Jag visste vi skulle berätta den väl
Med ett viskande
Ska vi tämja de förvridna scenerna
Likt en fjäder
Så faller kungariken till sina knän
Turning Page - Sleeping at Last
För alla underbara människor där ute i världen
För alla ni underbara människor där ute i världen. Tack. Tack tack och åter tusen tack.
Till er som vågar älska någon ni egentligen inte känner.
Till er som vågar vara er själva oavsett vad.
Till er som känner er som en oönskad fluga på väggen men fortsätter kämpa.
Till er som är så underbart snälla och gulliga mot människor omkring er.
Till er som gör en del jobbiga saker bara för att glädja er kompis.
Till er som lever för att få någon annan att le.
Till er som fastnar i skiten om och om igen men alltid tar er upp igen varje gång.
Till er som lever era egna liv just för att det är era egna.
Till er som förstår innebörden av att älska någon/något (vilket vill säga ALLA).
Till er som ser starka och modiga ut bara för att inte oroa era närmaste.
Till er som ler trots att det känns som att själen ska gå sönder.
Till er som erbjuder er hand till en främling liggandes på marken.
Till er som går runt med gula, blåa, rosa regnstövlar när världen är grå och dyster.
Till er som sover med gosedjur trots att ni börjar närma er vuxenålder.
Till er som försöker följa era drömmar genom alla hinder och svårigheter.
Till er som inte tar saker och ting för givet.
Till er som vaknar av gråt men somnar med ett leende på läpparna.
Till er som tror på det ni tror inte för att ni vet att det är sant, utan för att det får er att må bra.
Till er som klarar av att stå emot grupptrycket.
Till er som dissar falskhet och ljug.
Till er som gillar att ha kudden lite extra fluffig.
Till er som efter att ha vräkt i er ett kilo godis, och nu med magont, glatt skulle göra om det.
Till er som lämnar små lappar med gulliga meddelanden överallt i huset till de ni älskar.
Till er som inte faktiskt tar allting på fullaste allvar.
Till er som vågar lära känna människor ni vanligtvis inte skulle umgås med.
Till er som gör livet värt att leva.
Till er som använder er av välgörenhet.
Till er som tänker goda tankar - inte för någon annan - utan för din egen skull.
Till er som inte låtar det yttre ta över er personlighet.
Till er som har varit i mörkret - och hittat tillbaka.
Till er som inte trycker ner andra för att själva må bra
Till er som tänker på nuet, och inte på morgondagen.
Till er som utmanar er själva - både fysiskt och psykist.
Till er som har sovit under bar himmel just för att kolla på stjärnorna.
Till er som någon gång drömt om att bli världskändis.
Till er som som ofta går runt i pyjamas från då ni stiger upp tills ni går och lägger er.
Till er som känner er ensamma när ni är fast i en folksamling.
Till er som är så egendomliga och rentav knäppa bara för att ni inte orkar bry er.
Till er som gillar att busa.
Till er som nästan aldrig blir färdiga med saker för ni påbörjar alltid något nytt.
Till er som äter upp ett helt paket köttbullar och kallar det lunch.
Till er som är rädda för att vara självsäkra - Det är tillåtet att vara ego ibland!
Till er som tar sista minuten biljetten och drar iväg till ett främmande land.
Till er som bakar muffins utan att komma till bakandet - du åt upp smeten istället.
Till er som välkommnar mångfald även om det är skrämmande.
Till er som vill krama om någon men inte vågar.
Till er som önskar att världen vore som en musikal.
Till er som skriver "oxå" istället för "också".
Till er som ofta säger "Jag älskar dig" till de ni älskar.
Till er som glömmer bort att äta för ni har viktigare saker att tänka på.
Till er som åker buss 2 timmar och åker hem igen - just bara för att åka buss.
Till er som har musik i hjärnan.
Till er som skulle måla ALLA vita rosor röda om ni var Alice i Underlandet.
Till er som ger komplimanger till totala främlingar.
Till er som jagar runt en fjäril i tre timmar bara för att få den där perfekta bilden.
Till er som lägger era egna problem åt sidan en stund för att vara där för en vän.
Till er som ger mer än ni får.
Till er som knappt överlever dagen men har ändå anledning till att le.
Till er som dagdrömmer mer än ni lever.
Till er som helst av allt vill dansa naken i ett sommarregn.
Till er som har ett mål i livet.
Till er som inte har en jävla aning vad ni vill göra, utan tar ledigt ett år och bara lever.
Till er som skrattar då ingen annan gör det.
Till er som struntar i vad andra tycker och tänker om er.
Till er som skippar träningen för en dag och bara njuter.
Till er som ger er ut i regn och rusk - bara för att se solen borta i horisonten.
Till er som vill berätta mer men inte finner några ord.
Och slutligen.. Till er som faktiskt orkat läsa hela den här texten utan att känna att ni slösat bort eran tid.
Tack.
Can you tell who run the world?
Kommer på mig själv med att lyssna på den tusen gånger om och sen ännu mer. Har aldrig blivit så påverkad av någon låt förut. Såklart var den hur bra som helst innan, men efteråt, när man kollat på videon, så blir den ju bara helt otroligt grymt bra! kan inte låta bli att dansa, känner mig helt mosig i kroppen nu, är så trött. Men jag kan inte sluta dansa! Jag vill inte heller. Bryr mig inte om vad andra tycker, tänker, säger, känner...! Det spelar ju ingen roll för mig om jag mår bra av det jag gör!
Jag blev lite inspirerad av en video där Beyoncé berättade om att hon tar ett "sabbatsår" och hur hon älskar att göra det hon gör, oavsett hur någon annan ser på det. Jag menar. Ska man verkligen ägna hela sitt liv åt att leva inom "mallen" då ingen kan döma, tycka eller tänka något om en själv? Allt kommer ju ändå försvinna sen ändå. Livet är större än att låta sig styras av rädsla eller feghet... För fan det är ju mitt liv! MITT. Vad jag gör med det är ingen annans ensak. Bara min. Det kändes otroligt skönt att säga. Alla borde göra det.
Ställ er upp och säg att era liv är för allt i världen era! Att ni bryr inte om något annat så länge ni föjer era hjärtan och bara fullständigt förlorar er själva i att LEVA... Kan det ens finnas något härligare än att LEVA ens EGNA liv? Precis som man vill..
So can you tell who run the world? You do
